Mina dina våra....

Igår fick jag uppleva något lite intressant... Eller kanske inte intressant, men en allt för vanlig kombination dagens samhälle.

Vi hade ett par goda vänner över för lite fredagsmys, god mat och trevligt sällskap var utgångspunkten. Nu låter det som om det inte var trevligt för det var trevligt. MEN, ja där kom det stora MEN....det var en lite annorlunda situation. Kompisarna som kom över är en kompis som skilt sig, träffat en ny, som har barn. Våran kompis har också barn, men med sin före detta, som vi också umgås med... Mycket komplicerat.

Igår var dock första gången vi skulle få äran att träffa både henne (den "nya", som vi i och för sig träffat innan), hennes barn (aldrig träffar innan) och hans barn (som våra barn vuxit upp med). Jag hade väl ingen förutfattad mening utan tänkte att det blir nog bra. Och bra blev det om hennes barn inte hade varit med! Mina barn tycker verkligen om hans barn och såg framemot att dom kom, men när som åkte hem säger barnen att det var tråkigt att dom kom. Kanske inte att hans barn kom men att hennes barn kom. Mina barn tyckte hennes barn var tykna, elaka och jobbiga. Ja, ungefär så sammanfattar även min mening om barnen. 

Allting började med att hennes barn vägrade äta min mat! Anledning - det var inte tacos! För tydligen äter man tacos på fredagar.... Vi varierar våran kost oavsett om det är fredag, lördag eller en "vanlig" veckodag! Men det satt dom och tjatade om hela middagen att det inte var tacos!!! Jag blev väldigt förvånad över att dom kunde med det! Hos en vilt främmande familj som dom aldrig varit hos innan. Sen fortsatte det. Dom gapade och uppförde sig allmänt illa hela kvällen. Bara tjatade om saker och krävde saker hela tiden. Gnällde över att efterrätten inte var god, jag menar vem äter inte marängsviss??? Oavsett om man inte tycker om maten eller inte så tycker jag att det är oerhört ouppfostrat att sitta och gnälla om det! Jag fattar inte! Gapiga och jobbiga små ungar! 

Men tyvärr är det väl så att om vi ska umgås med våran vän så måste vi väl tyvärr umgås med hennes odrägliga ungar. Eller så kanske hon kan börja uppfostra dom bättre?!?!

Så jag förstår verkligen uttrycket mina barn - dina ungar! 

 

Måste erkänna...

Jag måste faktiskt krypa till korset och säga att jag i bland har lite, bara lite fel när det gäller mina åsikter och tankar kring saker och ting.... Ok vad har jag haft fel med??? Att våran BMX/Skatehall inte är så farlig som jag trodde. Jag tycker fortfarande att det är lite luriga övre tonåringar som är där, men de flesta verkar rätt ok. MEN jag skulle nog aldrig låta mina barn vara där själva då jag inte vet vad det är för folk som faktiskt hänger där. Personer som använder droger? Personer som vill vara kvar i sin ungdom och inte växa upp??? Fördommar fördommar, jag vet. Eller är det så att jag är för överbeskyddande? Kanske en blandning av både ock?