LUFSEN!!!

Tänk vilken fantastisk häst Lufsen är. Visst är han ibland lite envis och visst är det inte alltid det går hundra att rida honom, men nu känns det faktiskt bra efter gårdagens dressyrpass och att allting börja fungera. Och vi hade dessutom massa roliga övningar. Vi red serpentiner och sen gjorde vi volter i varje båge. Vissa gånger gick det inte alls bra och vissa gånger gick det super, men det roliga är att jag vet vad jag behövde göra, jag tänkte och jag försökte verkligen. Så nu hoppas jag att denna känslan håller i hela hösten och vintern. Så nu känns det som jag är tillbaka där jag slutade i våras. Även så här i efterhand gick faktiskt måndagens lektion hyfsat.. Nu önskar jag alla en trevlig helg =)

Mobilbild....Lufsen

Nu har jag gjort det. Jag har anmält mig till Dressyrtävlingen. På LC och LB...men jag ska vara utom tävlan bara för att öva. Så nu måste jag börja plugga lite program....

Lufsen

Vad tror ni om att gå och kolla på David Batra i höst? Jim och jag ska i allafall det. Har köpt biljetter och det ska bli skoj. Det var alldelles för längesedan vi gjorde något själva utan barn. Så nu har jag något att se framemot =) Vad har ni för skoj att längta till i höst???

Källa: Sveriges Radio

Jag måste bara...

...skriva om Figaro igen. Jag vet inte [eftersom jag har guldfisksminne] om jag skrev om min fruktansvärda ridlektion förra gången jag red på Figaro. INGET, då menar jag verkligen INGET gick bra förra gången jag red Figaro. Allting gick åt skogen och då insåg jag att jag inte kommer överens med Figaro. Han är säkert en jättefantastisk häst, för dom som kan rida honom, men för mig kändes det bara fruktansvärt och det var jättesynd om Figaro för han förstod nog inte vad jag ville. Men igår var det dax igen. FIGARO stod det på tavlan. Herregud tänkte jag. Men trots att jag fortfarande är lite skeptisk, så gick det bättre. Jag tänkte hela tiden på att ha bra kontakt med honom, vilket jag inte hade förra lektionen på honom, jag tror även att jag tänkte på min sits mer, att sitta rätt upp och lät honom arbeta mer på ett annat sätt än förra gången. Jag till och med galopperade [vilket jag var lite skeptisk till eftersom han bara drar iväg] genom en "vattenpöl", kanske fel ord på "bassängen" som bli i padocken, men i vilket fall som helst gick det hyfsat bra. Jag kanske trots allt kan komma att tycka om att rida honom. Då måste jag verkligen påpeka att det är ABSOLUT inget fel på honom, utan det är mig det är fel på. Men fina Myran som försöker peppa mig frågade om jag trodde att alla gånger hon red en häst gick bra....Så det är lite skönt att höra att även superduktiga ryttare som Myran, kanske det inte alltid fungerar super för alla gånger =) Så nästa gång jag rider honom, kanske det går ännu bättre och jag kanske faktiskt göra fler rätt så han kanske blir nöjd med mig.

Kloka ord....

 

Så sant så sant......

Ni glömmer väl inte.....

...min lilla utlottning jag har? Gå in på min Facebooksida Amatörfotograf Tina och dela och gilla sidan och när vi är uppe i 100 som gillar sidan så lottar jag ut en gratis fotografering. Så bara fortsätt gilla och del =)

MILLE

 

 

 

Lyckan är gjord....Jag red fina Mille och allting bara flöt på. Bra tempo, bra vägar [iallafall hyfsat bra] och bara ren lycka. Vecka efter vecka har det ju bara gått sämre och sämre, men idag vände det! Och jag bara känner ren lycka idag. Så nu vill jag bara önska er en trevlig helg...

Födelsedag....

Idag fyller jag år. Jag blir 37 år och gammal tant. Eller kanske inte, men jag måste berätta att jag har faktistk haft åldernojja ända sedan jag skulle fylla 25 år. Året innan jag skulle fylla 25 hade jag världens kris. Jag måste faktiskt tacka min fina vän Susanne som orkade lyssna på mitt ältande om hur hemskt livet var och hur lite jag hade hunnit med. Undra om fina Susanne orkar med att höra mitt ältande nu när jag börjar närma mig 40???? Fast nu när jag ser tillbaka på mitt liv, så har jag faktiskt hunnit med en hel del, fast sen så givetvis har jag lite ångest emellanåt att jag sitter på mitt Lillhamra och arbetar på samma jobb som jag har gjort de senaste 10 åren och det händer egentligen inget spännande i mitt liv. Kanske borde göra något åt mitt liv innan jag faller av pinnen eller blir alldelles för gammal? Nytt jobb, ny frisyr och nytt liv?!?! Vad tror ni om det???? Eller så kanske jag ska följa min dröm????

Idag blev det ingen ridning eller mys med hästarn...men jag fick tränat lite iallafall =) Efter träningen hamnade jag i soffan och shoppade loss lite på nätet...Farligt, men ack så glad man blir. Köpte en vinterjacka till mig som jag ska ha när jag är ute och leker med barnen i snön, om det blir någon snö och sen så köpte jag vinterkläder till Eric. Ni har väl inte missat det fantastiska märket Isbjörn of Sweden. Älskar det!!!! Felicia kan ha sina vinterkläder i allafall ett halvår till men Eric får helt nya vinterkläder....Man blir alltid lite lycklig av shopping och att äta massa godis. Men vad är bäst, mat eller shopping?

Källa: Isbjörn of Sweden

Källa ???

Idag var jag på jobbet en sväng. Inte skoj men ett ont måste. Har så mycket att göra. Men jag kände väl inte att jag fick gjort allt jag skulle, men lite iallafall. Jag rensade mitt skrivbord lite. Så nu är det tomt från alla papper. Vad är det man säger...Ett rörigt skrivbord tyder på en rörig tanke, ett tomt skrivbord tyder på ..... så nu mina kära kollegor vill jag inte att ni ska ha för höga förväntninger =)

Idag var det Kretsloppet. Jag hade först tänkt att springa, men började att träna väldigt sent och kände inte att det skulle gå så bra. Men barnen sprand med sina bästa kompisar. Eric och Olle sprang 400 m och Felicia och Maja sprang 2 km. Felicia kom på 16 plats i sin grupp bland tjejerna och sprang på 10.17. Nästa år kanske jag också ska springa?!?!

Ridning....

Kommer ni ihåg att jag tidigare har skrivit att jag tyckte att min ridning flöt på och att jag tyckte att det gick bra för mig och att jag njöt? Just nu känner jag inte alls så. Just nu går min ridning åt h...om ni förstår vad jag menar?! Jag har i och för sig missat två fredagar, en dressyr och en hoppning, men ridit alla mina måndagar. Jag har ridit på Sam och på Figaro, och det har inte fungerat alls. Jag vet inte vad jag gör för fel, men allting bara skiter sig rent ut sagt. Jag vet inte om det är därför det inte kändes bra i fredags när jag red dressyren.

Jag red som vanligt Lufsen, som jag i och för sig tycker om att rida, men det kändes inte bra, över huvudtaget...Vi skulle arbeta mycket med att rida hästen på volter och vi började med att stå stilla och bara med små medel få huvudet ställd...Gick super dåligt och hur jag än gjorde så höll han på. Han böjde hela halsen, viftade med huvudet, stampade med hoven i marken och vägrade att stå stilla. Hur jag än gjorde så gick det inte. Jag höll på att börja gråta för det gick så illa. Jag kände mig inte bekväm på honom och allt bara kändes jättedåligt. Men sen när vi började rida på volterna så gick det bättre, men känslan fanns fortfarande kvar, den där känslan att inget fungerade. Ett tag funderade jag även på varför jag satt där och gav stackars Lufsen dubbla signaler och varför jag överhuvudtaget rider...

Men jag får väl försöka hitta tillbaka till den känslan jag hade i våras, men just nu känns det som att det är ommöjligt. Kanske ska sluta rida ett tag?!?!?!? Eller inte?!?!?

Foto: Myran

Oj oj oj....

...vad jag har mycket att göra. Jag vet inte hur det kan bli så. Livet går just nu i 200 om inte mer. Jag förstår inte hur mitt liv kan se ut så här. Jag hade en plan i somras att jobba lite mindre, umgås mer med vänner och mina barn, men just nu umgås jag med min jobbdator, hela tiden. Men förhoppningsvis kan jag vara ledig i höst, för det kommer jag behöva. Är faktiskt inte riktigt nöjd med mitt liv just nu...Frågan är hur jag ska kunna bli nöjd? Nytt liv helt och hållet kanske?! Eller vad säger ni???

God söndag!

Usch vad dålig jag har varit på att blogga den sista tiden. Men jag har inte haft tid. Helgen har gått i vänskapens tecken. På fredagen blev det inte någon ridning för vi var bortbjudna till ett par goa vänner. Det blev god mat och massa skratt. Barnen lekte och stojade hela kvällen. Sen på lördagen var jag och Eric på bio med hans bästa kompis. Felicia var på bio med mormor. Idag ska jag bara njuta av att det är söndag och så ska jag baka lite bröd. Vad händer hos er???

Mobilbild

Idag slutade jag tidigt för att följa med Felicia på simningen. Gud vad duktiga dom är. Jag räknade ut att dom simmade ca 1500 m idag på träningen om inte mer. Jag förstår att hon var trött dom sista 10 minutrarna. Men problemet med Felicia är ju att hon är en sån tävlingsmänniska så hon simmar ju som en galning. Så tänk dig själv att simma som en galning längd efter längd.....Nåja dom sover gott i natt i allafall. Imorgon är det fredag och då står ridning på schemat!!! Jippi!

Idag slutade jag vid normal tid, fast egentligen borde jag ha jobbat över. Men mitt privatliv har fått stå tillbaka några gånger för mitt jobb, så idag prioriterade jag mitt privatliv. Det kändes faktiskt skönt att ha en vänträff och få prata av sig lite. Och dessutom syndade jag. Jag åt en hel fralla....Inte bra, men å andra sidan var jag ute och sprang i morse =)

Mobilbild

Rädd eller ej....

Jag har tidigare skrivit om mina rädslor och nu kommer följetången (stavas det så???) om min rädsla att rida ut. Igår stod jag åter igen öga mot öga igen mot min rädsla, men även ett av mina mål i höstens planering. Jag red ut igen på en häst jag bara hade ridit en gång innan och då gick det inte alls bra. Jag red Figaro....Själva uteritten gick egentligen bra, eller inte...Vi skulle rida på en liten skogsstig och jag insåg ganska snabbt vart vi var på väg och någonstans när jag började inse vart vi var på väg så började jag stressa upp mig.Jag började inse att jag inte tyckte om det och att jag inte kommer att klara det. Vi var på väg mot en brant, jättebrant backe, som vi skulle rida nerför och som endast har en liten stig som går nerför. Jag såg "stupet" och fick panik. Verkligen panik! Det är inte mycket jag får panik av, förutom broar som jag måste gå över, vilket jag avstår, alltså håller jag mig borta från broar som jag måste gå över...Jag började faktiskt att gråta av ren panik. ALLA i gruppen måste ju ha tyckt att jag var världens mes. Men jag kände paniken komma och jag kunde inte hejda mig. Jag ville verkligen inte rida nerför. Men tillsist, gråtandes red jag ner för "stupet". Lena red jämnte mig och höll i hästen samtidigt som  hennes häst gick lite framför min. Nu efteråt insåg jag att det kanske inte var så säkert det heller, men hade jag fått  bestämma hade jag gått nerför backen... Men nu har jag utmanat mig ytterligare en gång, men kände inte alls att jag  kunde njuta av ridningen igår. Jag förstår inte varför jag blir så rädd, varför jag inte kan njuta som alla andra av att rida ut? Jag känner mig inte osäker längre då jag vet att jag skulle klara av vissa saker som skulle kunna hända när man rider ut. Ändå stresar jag upp mig....Varför gör jag det???

Figaro

Den här helgen har verkligen kännts att det är höst i luften. Men jag älskar faktiskt hösten. Nu kan jag tända alla min levande ljus, sitta inne med gott samvete och bara mysa, ta på mig dom där varma tofflorna som jag älskar. Visst man kanske isolerar sig mer, umgås inte så mycket med vänner som man gör på sommaren, men varför är det så egentligen...Jag borde verkligen bli bättre på att umgås med folk...Kanske ska bjuda hem några vänner snart???

Källa ?

 

Och tänk vilka fina kort man kan ta i det fina höstvädret....Så varför inte boka in en fin höstfotografering????

Godisfrossa...

Idag hade jag tänkt att jag skulle godisfrossa eftersom det har gått 12 dagar som jag inte har stoppat i mig något onyttigt som godis och kolhydrater i form av bröd, pasta, ris och potatis. Men hur tror affären att jag ska kunna godisfrossa när jag inte ens fattade hur jag skulle få ut mitt godis först? Och när jag väl fattade hur man skulle göra blev jag besviken för jag fick inte välja vilken färg på godiset jag ville ha eller antal godisar ... Så jag säger bara: idag blev det inget godisfrosseri....