Mål i sikte... eller inte 😂

Jag har insett att om jag aldrig kastar mig ut ur min lilla trygga bubbla kommer jag nog aldrig att uppnå mina mål. Jag måste nog faktiskt börja att göra saker som kanske inte känns så bekväma och faktiskt testa lite saker. För jag menar när vet jag egentligen att vi är redo att åka iväg? Kanske vi inte är hundra redo nu men vem vet om vi är det om två månader? Jag tycker att vi hat ett bra samspel Cillahästen och jag. Vi förstår varandra på ett helt annat sätt än vad vi gjorde tidigare och vi litar på varandra. MEN har vi kommit så långt att det är dags att utforska världen lite? Eller behöver vi arbeta mer hemma innan det känns ok? Jag ska när det nu var åka på en pay and ride på ett ställe som jag aldrig varit på innan med Cillahästen. Testa och se om det funkar. Funkar det inte utan det blir bakslag så vet jag och då får jag fortsätta arbeta med vårt förtroende och vår relation. Åker vi aldrig iväg så vet jag ju inte. Ska lasta henne innan och se hur det går. För det måste verkligen sitta utan problem. Får ta några helger att arbeta med detta för att det ska bli en vana och en trygghet för henne. Så nu har jag en plan och det är bra. För ska jag nå mina mål så måste jag ju börja med det lilla. 

Kram och puss från mig ❤️

Kan man bli galen för mindre????

Idag hände något jag aldrig trodde skulle hända lilla mig, en obetydlig person som inte gör så mycket väsen av sig 😉 Visst jag säger oftast vad jag tycke och tänker och kanske är lite obekväm för vissa men ingen som sticker ut i mängden. Men idag blev jag först lite rädd, sen förvånad och sen rent av förbannad! Jag kollade snabbt igenom mitt Fb flöde innan jag skulle till jobbet och såg att någon, för mig okänd människa, delat mitt omslagsfoto jag har på Fb. Fattade inget, blockerade människan eftersom jag inte visste vem personen ifråga var. Sen när jag landade i soffan så tänkte jag att jag får nog ta och granska detta lite. Då tog jag bort blockeringen för att snoka lite och först fattade jag inte vem det var. En person som jag aldrig sett i hela mitt liv. Men när jag tittade närmare var det en fd klient som verkligen verkligen hatar mig över allt annat! Gissa om jag blev förvånad och lite rädd faktiskt över att personen ifråga hittat mig på Fb. Sen blev jag förbannad! Förbannad över att personen ifråga inte fattar bättre än att låta mig vara! Att personen går in och delar mina bilder som personen kan dela, dvs mitt omslagsfoto och profilbild på sin sida! Helt galet! Så nu ska jag vänta någon dag innan jag kan blockera personen ifråga och ta tillbaka min riktiga profilbild och omslagsbild! Blir så irriterad!!!!! Låt mig vara!!! Nåja nu har jag avreagerat mig lite och det är inte så mycket mer att tänka på! Galna människor finns det och förhoppningsvis så låter personen mig vara! 

Kram och puss från mig ❤️

Intensiv helg

Herregud vilken intensiv helg det har varit 🤯 Fredagen startade med flera timmar i stallet, eller rättade sagt först i mitt stall med ridning av Cillahästen och sen iväg för lektion på Tokarp. En riktigt rolig lektion men lite klurig då jag skulle hålla koll på att volten inte fock ett hörn, tempot och takten på min lilla häst jag red. Men det jag är mest stolt över är väl att jag faktiskt lyckades sitta upp utan pall även om en tjej fick hålla emot på andra sidan så att sadeln inte gled. Blev helt chockad att jag klarade detta 😅

Lördagen innebar simtävling och en varm simhall med Eric 💦 En intensiv tävling och en tävling med föräldrar som jag kanske är lite skeptisk till men så är det. Endel bättre än andra 😉 Sen gick vi på stan och sen fick jag äntligen åka hem. Idag fortsatte vi med lite simtävling på hemmaplan men en väldigt kort och intensiv tävling då barnen bara simmade en respektive två grejer och sen var jag så trött i mitt i huvud så jag orkade inte riktigt göra det jag skulle med Cillahästen så hon fick göra det hon tyckte var roligt, löshoppning. 

Hon är så superduktig på att hoppa och hon verkligen älskar det. Jag önskar att jag hade varit lite modigare och vågat hoppa henne men hon är alldeles för grön än i hoppning med ryttare så jag vågar inte riktigt det. Men jag kanske ska ha det som ett stort mål nästa år 🤔att våga hoppa en bana med Cillahästen? Men vi får nöja oss med löshoppning än så länge. För skoj tycker hon det är och så får jag sätta upp andra som vågar hoppa på henne 😉

Men vi hade det riktigt mysigt Cillahästen och jag idag där hon fick gå lös och söka upp mig och mysa och där hon fick gymnastisera sin lilla kropp lite ochbara ha skoj. Det behöver man emellanåt också.

Kram och puss från mig ❤️

Ibland funderar jag vad jag behöver för förändring 🤔

Just nu känns det som det är dax för en förändring av något slag. Jag börjar bli lite rastlös. Jag känner mig inte nöjd och jag känner att jag borde göra något annat. Jag kanske ska söka nytt jobb, göra något helt annat. Kanske borde hitta nytt stall, kanske borde börja utmana mig mer när det gäller min ridning, kanske borde jag göra något out side the box. Jag vet inte. Men jag har haft en känsla under en längre tid att jag borde göra något annat. Jag borde göra en förändring i mitt liv. Men jag vet inte vad det är för förändring jag borde göra. 

Cillahästen och jag trivs ju i vårt lilla stall, jag har ett bra jobb som innebär att jag faktiskt hinner ha en häst, hinner göra vissa saker som jag aldrig hann innan, jag har egentligen ett bra liv men då jag lätt blir rastlös så behöver jag någon typ av förändring. 

Jag kanske faktiskt ska börja att utmana mig och Cillahästen lite och faktiskt lämna vår trygghet för någon timme ibland och åka på träning, åka på lite tävlingar och faktiskt miljöträna lite 🤔jag vet inte. 

Vad ska jag göra? Vad ska jag göra för att få mer ro och känna mig mer nöjd? Jag kanske behöver lite miljöombyte? Kanske ska ut och resa? Jag vet inte men jag känner tyvärr att något måste jag nog göra för känna motivation och känna att jag är nöjd med min förändring.

Kram och puss från mig ❤️

Vårsimiaden i Falköping

Idag gjorde vi något som vi inte gjort innan, eller rättade sagt vi gjorde ju ett försök förra året men då hamnade vi ju på AVC🙄 Men i år gjorde vi ett nytt försök. Egentligen är ju tanken att alla tävlingssimmare ska vara med på simiadentävlingarna, både på våren och hösten fram till det året barnen fyller 13 år. Dom får tävla på våren också det år de fyller 13 år. Så egentligen skulle Eric ha varit med massa gånger men vi har helt enkelt prioriterat bort det och tänket förra året att vi ger det en chans. Gick inte så bra och på hösten ville han inte och idag, sista chansen att tävla i en simiaden tävling, fick han åka. Han var väl inte jätte peppad på denna tävlingen men han levererade så bra! Nya personbästa på samtliga grenar han ställde upp i och han fick två brons individuellt och ett i laget. Sen hade dom medaljer upp till placering nr sex så Eric fick medalj på både 400 m frisim och 100 m frisim. Men det jag blev mest stolt över idag var hur han trots att han var helt död efter 400 m frisim presterade på topp även på 100 m frisim och på 50 m bröst i lagkappen det allra sista. Så grymt duktig. Han visade verkligen att han kan och att han vill! Så nu blir det tävling nästa helg också. En del säger att han kommer simma samma som i dag eftersom han placerade sig men en del säger att han inte kommer få simma knappt något på lördagen. Vi får väl se. Jag tror han kommer få simma en hel del eftersom han trots allt placerade sig på några grenar som trea, men fick ändå medalj i samtliga, så vi får väl en hel dag i en simhall på lördag också.

Kram och puss från mig ❤️

Liten blir stor

Tänk att denna lilla kille inte längre är så liten. Tänk att jag idag var första föräldramötet inför högstadiet 😱 jag är helt chockad! Hur kunde den här lilla killen bli så stor så snabbt???? Jag vill verkligen att han ska vara den där lilla goa killen som charmade alla och som var så där genomsnäll och mysig, som älskade att bara vara med mig och hitta på saker. Nu har jag en stor kille, som har lite egna åsikter, men som fortfarande är så snäll och mysig och som fortfarande tycker om att vara med mig. Men han är inte så där liten så han kan sitta i mitt knä och mysa utan han är stor! Han är längre än mig, han är en riktig kille nu! En fantastik kille, men jag saknar mina små barn. Men men så är det. Jag njuter varje sekund som dom vill vara med mig och varje sekund som jag får vara med dom. Även om jag ibland blir irriterad och trött på dom, att de hela tiden ska tjafsas och tjatas emot. Men det tillhör väl tonåren. Även om jag hatar det och även om jag gärna hade haft en eller två små till så är jag glad över mina små barn och jag är glad över att dom faktiskt är stora nu så jag kan göra lite andra saker utan att behöva passa dom hela tiden. Nu kan vi göra andra saker tillsammans. Även om jag verkligen älskade att hitta på saker med barnen när de var små och vi kanske inte hittar på så mycket just nu så ska jag bli bättre på att göra saker dom tycker om och jag sk verkligen ta tillvara på min tid med dom för det finns inget bättre än mina små barn, även om dom är stora och jag saknar när de var små ❤️

Kram och puss från mig ❤️