söndag 23 juni 2019

Tre lång år



Herregud! Tänk att det var idag för tre år sen som jag tillsammans med min kompis Elin åkte till ett ställe utanför Jönköping och hämtade hem lilla söta Cillahästen 😱Det är helt galet så snabbt tiden går och det är helt galet att jag har kvar henne egentligen. Vi har verkligen haft en galen resa. En resa som faktiskt började helt ok, som sen egentligen blev till ett rent helvete. Jag flög av, slog halvt ihjäl mig och slutade rida henne. Jag blev kanske inte rädd för henne men Cillahästen beslutade helt enkelt att köra sitt race den perioden. Jag stod verkligen mellan två alternativ. Antingen göra något åt saken eller sälja henne. Jag gjorde till och med en annons och skulle sälja henne. Annonsen låg nog ute någon dag innan jag ångrade mig. Visst finns det fortfarande funderingar kring huruvida jag ska ha kvar henne eller låta någon som verkligen kan ta tillvara på hennes kapacitet bättre än mig. 

Efter mycket om och men beslutade jag mig för att lämna iväg henne på tillridning och det var nog helt rätt beslut. Även om jag fortfarande har MASSOR att arbeta med och jag har MASSOR att lära mig och Cillahästen så känns det ändå för det mesta bra. 

Det kändes riktigt bra efter att hon var på tillridning och hon kom hem. Jag hade nya verktyg och jag kände mig säker och hade stora planer och stora tankar kring livet men jag vet inte. Livet hände och folk lade sig i och på något vis så står vi fortfarande på samma ställe som vi var när hon kom hem till mig efter tillredningen. MEN en skillnad är att jag vet vad jag vill, jag vet hur jag vill ha det och jag vet att vi kan om vi vill! 

Så tre år av mycket kämpande och säkert flera år till av kämpande men vi har roligt nu. Vi lär oss hela tiden och det mest fascinerande är att hon verkligen lyssnar på mig och vi har en relation. En relation där vi båda litar och lyssnar på varandra. Sen att hon ibland försöker göra som hon vill men det känns ändå som hon vill lyssna och hon försöker sitt bästa. 

Så ja, jag är glad över att hon är kvar i mina ägor även om jag ibland skulle vilja ha en lättare häst, en äldre häst, en utbildad häst osv. Men jag tror nog att det är min osäkerhet som sätter stopp för mycket. Så nu ska jag skärpa mig och njuta av min fantastiska häst och göra det jag tycker är roligt och sluta lyssna på alla som är negativa! Så jag vet att vi kommer få ytterligare tre år tillsammans som är kul, och förhoppningsvis många fler!

Kram och puss från mig ❤️

tisdag 4 juni 2019

Lastträning med Cillahästen



Jag har flera gånger fått höra att jag tänker fel när det gäller ”mitt sätt att lastträna”. Jag lasttränade Cillahästen som många tyckte och som de flesta gör, genom tryck och eftergift. Genom att vara bestämd och inte låta henne bestämma. Varje gång jag gjort så, tryck och eftergift och använt mig av ett spö för att peta på henne, har det bara slutat med att varken Cillahästen eller jag tyckt det varit speciellt skoj. Jag slutade med den metoden och satte ett rejält hösegel med massor med hö i och en spann med mat inne i transporten och för varje steg hon tog in i transporten fick hon belöning i form av godis. Fixat och klart! Gick på direkt och stod där inne och åt. Men det var inte rätt metod enligt många. Så idag hade jag ute en person som heter Jonas som arbetar med att trickträna, lastträna och rent allmänt hantering av hästar. Jag berättade hur jag hade gjort och han förstod inte riktigt vad som var fel med den metoden. Enda skillnaden mellan min och hans metod var väl att han belönade bär hon gick på och ville hon gå ut ur transporten fick hon det. Medan jag fortsatte erbjuda godis för att hon skulle vara kvar inne. Jonas menade på att vara inne i transporten ska vara roligare än att vara utanför så Cillahästen ska tycka det är roligt inne i transporten. Han testade och hon gick på direkt! Jag blev väldigt förvånad. För jag har inte lastat henne på flera månader. Jag lastade henne själv senast i oktober förra året. Vi arbetade med henne och hon gick in nästan själv i transporten. Jag fick gå vid sidan om och inte framför och hon fick belöning och sen gå ut. Så nu ska jag försöka att arbeta/träna med detta några gånger/vecka, framför allt på helgerna tänker jag. Planen är att göra detta varje helg tills hon faktiskt känner sig trygg och kan vara helt själv i transporten och kan stänga utan problem utan att vara inne i transporten. Så nu ska jag fokusera på detta! Räcker med 15 minuter åt gången innan träning tex. Så blir nog detta superbra.

Men det kändes så skönt att han inte tyckte jag hade gjort ”fel” utan arbetade med mycket belöning, vilket jag egentligen visste och det var även därför jag tog ut honom. Så nöjd 😊

Kram och puss från mig ❤️

lördag 1 juni 2019

Insikt.....


Idag kom jag till insikt! Hur gärna jag vill så kommer jag ALDRIG att komma ut på någon tävlingsbana. Jag är för feg eller jag blir för nervös. Jag kanske kan åka till trygga Stall Tokarp på deras små pay and jump men jag kommer inte komma så mycket längre =( Visst är det deprimerande men det var en insikt jag fick idag. Saken är nämligen den att jag var med en kompis när hon var iväg på tävling idag. Ett stort meeting och massor med hästar, massor med folk lite över allt och bilar och transporter och hästar i hagar runt om. Det var fullt med hästar på framridningen och det blåste och det regnade. Jag hade varit helt sönderstressad och jag hade aldrig klarat av att rida. Jag hade varit så fokuserad på allt som kunde hända och vad alla andra höll på med. Så tyvärr kommer jag endast rida hemma på gården och träna och träna och utvecklas i min ensamhet. En ledsam insikt men ändå det känns bra. Även om jag VILL så kommer jag nog ALDRIG att komma ut. Men jag kanske ska nöja mig med det lilla, att åka till Stall Tokarp och ingen annanstans.

Kram och puss från mig❤