Uppdrag Granskning....

För en gång skull satt jag ner och kollade på Uppdrag Granskning. Brukar mest ägna min tv tid åt bakprogram eller andra program som man inte behöver tänka så mycket efter eller fundera kring när de sänds. Men idag var det ett intressant tema, nämligen friskolor. Eftersom vi faktiskt valde en friskola till Felicia kändes det som om man borde se programmet. Det jag tyvärr tycker blir så fel i program som Uppdrag Granskning är väl att det blir så vinklat.

Programmet idag handlade om det fria skolvalet och rätten att välja en skola. Dom hade gjort olika fiktiva barn som skulle in på en friskola av olika anledningar. Den ambitiösa och ordentliga flickan kom in men pojken med lite problem kom inte in. Jag vet inte om det egentligen säger något om friskolor i allmänhet eller om den knäppa rektorn för en friskola i Stockholm som uttalade sig om barn med olika diagnoser som ruttna äpplen också representerar hur "alla" rektorer på friskolorna tänker eller tycker. Det finns ju knäppa människor över allt. Tyvärr kan jag nog tycka att det blir lite fel när Uppdrag Granskning går ut och ger en bild av friskolor eller andra saker de granskar, för det blir bara det negativa de fokuserar på. De sa till exempel att över tjugo skolor hade sagt nej till pojken men ja till flickan. Men de sa samtidigt att det fanns ett antal friskolor i Sverige, men de hade inte kollat alla friskolor och hur de skulle ställa sig till en förfrågan. För hur stor procent blir det egentligen?

Jag vet att vissa föräldrakooperativ och liknande (när det gäller förskolor) har egna kösystem. De söker ju vissa barn i vissa åldrar. Utifrån kön och ålder kan ett barn komma in på förskolan medan ett annat barn i en annan ålder och ett annat kön inte kommer inte. Är det rätt eller fel????

För visst är det så att det görs urval hela tiden. Är det inte i skolan så är det i förskolan. Är det inte i förskolan görs det på arbetsplatsen. Jag menar inte att det är ok att säga nej till ett barn bara för att de barnet har en diagnos eller är stökig, men tyvärr tror jag också att friskolor faktiskt har svårare att möta upp ett barn med problem då de inte har den kunskapen på samma sätt som en kommunal skola har.

Idag hade jag ett fantastiskt roligt dressyrpass i paddocken för Elin. Vi arbetade mycket på att få henne i fin form, vilket vi fick men även på att jag ska kunna sitta ner i traven. Så jag red för första gången utan stigläder, vilket jag faktiskt aldrig har gjort innan på Jet. Det gick väl sisådär i början, men efter ett tag gick det faktiskt hyfsat bra. Riktigt stolt över mig själv.

Vi pratade även en del Elin och jag och det bästa för Jet är att få gå sex dagar i veckan, vilket jag inte har någon möjlighet till om det inte är så att någon har ett annat arbete till mig och mina barn klarar sig själva. Det bästa för Jet är att få gå sex dagar i veckan, kanske tre av dem i paddocken och arbeta igenom ordentligt och sen ut tre. Elin undrade om inte ägaren kunde skritta ut henne två dagar i veckan i alla fall och visst det vore väl det bästa, men tyvärr har hon inget intresse av att rida Jet. Kanske någon gång bara, men inte på veckorna tror jag inte. Detta innebär att jag tyvärr bara har tid att rida fyra gånger i veckan, men klarar jag av att hålla det i vinter så bibehåller hon förhoppningsvis sin fina form, dvs de muskler vi lyckats bygga upp och den kondition hon har, för att till våren kanske kunna ut och tävla lite i dressyr. Så skärpning nu....

Min plan är i alla fall att på måndagar rida ut en kortare runda eftersom jag kommer upp till stallet sent. Onsdagar ska jag ta mig bort till paddocken/manegen och rida minst 40 minuter och arbeta på olika saker, som jag ska ha planerat. Kanske försöka arbeta mycket med takt och tempo och givetvis med min sits. Lördag och söndag, beroende lite på väder och vind, men en långtur ena dagen och manegen/paddocken andra. Sen om det finns någon där ute som har lite tid över kanske kan motionera henne en dag????

Blåst...

Jag har kollat lite på gamla inlägg och några jag skrev i början av min tid med Jet. Det var verkligen med skräck som jag red henne. Jag minns hur jag led varje gång jag skulle rida henne och jag total vägrade att rida ut själv eller rida i paddocken själv. Så jag måste verkligen ge mig en stor eloge att jag faktiskt rider henne utan några större bekymmer nu. Jag red ut en liten sväng idag. En liten runda som tar ca 40 minuter men det gick jättebra och det blåste och regnade om vartannat. Men jag både travade och galopperade lite. Inser att jag måste ta mig bort till slinga/galopp rundan innan det blir vinter och snö så att hon får galoppera lite. Tror att det blir lättare att rida den rundan själv så jag får göra lite som jag vill.

Jag har massor att lära och massor jag måste arbeta med när det gäller både min ridning och hur jag ska hantera henne på bästa sätt, men nu är jag i alla fall inte rädd när jag rider ut, även om jag kanske inte galopperar i full fart utan jag vill att det ska vara kontrollerat och visst är jag lite skeptisk till att hoppa henne, men det måste jag komma över. För jag vill verkligen ut och hoppa henne lite.

Storm

Vilket väder vi har haft idag... På förmiddagen var det hyfsat väder, men eftersom det är höstlov så var jag lite ledig idag och hade lovat barnen att åka och bada. Tanken var därför att åka upp till stallet på kvällen och även prova att rida med pannlampa. Men prognosen för kvällen var storm. Så då tänkte jag att jag skulle åka och göra i ordning i stallet och inte så mycket mer. Men jag fick ett sms på förmiddagen att stallet redan var gjort

 på grund av vädret, så det blev inget ridande eller stall för mig idag. Kommer åka upp en sväng imorgon och kanske bara longera henne lite för på onsdag är det träning om det vill sig väl.

Det ska bli så skönt att träna för Elin, för nu var det längesen. Och förhoppningsvis kommer vi fram med en liten plan angående min ridning och träning. 

Ett inlägg jag gjorde för ett år sen...eller den 29 oktober 2012. Lite intressant att läsa och intressant att jag faktiskt har ridit Jet i ett år nu.....

Ja, så heter hästen jag har börjat rida lite. Jag har bara ridit henne 3 gånger om man räknar med idag. Egentligen fattar jag inte hur jag tänkte. Jag åkte till stallet i blåst och snöblandat regn och tänkte att jag rider helt själv. Hittar i och för sig inte så bra, men tänkte att jag kunde rida den rundan jag red första gången jag red henne. Det innebär att man måste rid på en gångbana en bit bort och sen korsa en väg och sen kommer man till massa grusvägar. Sagt och gjort. Jag tog in henne och pysslade lite med henne och det gick super =) Hon lyssnade bra och sen skulle jag ut och rida. Det gick väl sådär bra om jag får säga vad jag tyckte. Hon var spänd och blev rädd för ALLT, lite lätt överdrivet, men tittade och hoppade till vid tre tillfällen. Jag red bara gångbanan bort och i stället för att rida över vägen fortsatte jag rakt fram och red kanske 100 meter på en grusväg och prövade trava lite...Men vad pigg och spänd hon var, så jag kände att jag ville inte riskera något, så jag skrittade. Vi vände tillbaka och samma sak på vägen hem. Spänd och rädd för saker och ting. Så första uteritten själv gick väl så där. Men jag tror att jag får ändra strategi. På onsdag ska jag ut och rida med en annan så då kanske det blir bättre?! Får hoppas det i allafall. Ska även kolla på torsdag om det är ok att rida i padocken för då kan jag kanske rida i den på fredag och testa henne lite. Kolla lite vad hon kan osv. Jag måste nog erkänna att jag försökte att vara lugn och pratade med henne hela tiden, men vid ett ställe hoppad jag av och ledde henne förbi det, för jag kände hur stressad hon var och som sagt var så känner jag henne inte riktigt och tog det säkra före det osäkra men satte upp igen och red den sista biten. Har läst att man inte ska göra så, men som sagt var. Det var tredjegången jag red henne, så jag tog det lite lugnt... Men det positiva var i allafall att jag blev inte rädd ok, lite, men jag är inte van vid hästen, vet inte hur hon reagerar och jag ville inte utsätta mig för något. Men det kommer nog bli bättre allt eftersom jag lär känna henne. Till saken hör också att hon har stått hur länge som helst och jag känner att jag vill vara säker på hur hennes takt är, hur hon tar hjälperna innan jag börjar göra massa konstigheter vid uteritterna.....Feg eller bara försiktig?!?!

Hopptävling...

Idag var jag på Tokarp och kollade på deras hopptävling. Riktigt kul att titta, men vad sugen jag blev på att hoppa igen. Måste hitta någon som kan hjälpa mig med körning eller kanske kan låna ut sin bil till mig, eller så får jag vänta tills våren, så kan jag kanske vara med på deras träningar med Jet. Hade varit så skoj.

Det hade varit riktigt roligt att vara med på hoppning och verkligen träna regelbundet med Jet. Eller kanske ta någon privatlektion för Myran hos dom med hoppning???? Får fundera lite på hur jag ska lösa transporten av Jet till Tokarp =) Men lite hoppträning skadar ju aldrig...

Vilse....

Idag var min plan när jag åkte upp till stallet att rida i manegen, men det regnade inte och det var helt ok väder, så jag tänkte att jag skulle rida ut en sväng. Min tanke var att rida en runda på ca 1 timme max. Ägaren har berättat att man kan rida en grusväg och komma upp vid stallet jämte där Jet står. Så sagt och gjort. Jag red iväg. Men när jag kom till en väg som delade sig blev jag osäker och gick på min känsla och red rakt fram i stället för höger. För höger kändes helt fel. Så jag red rakt fram. En jättebra väg och vi travade rätt mycket. Sen tog vägen bara slut. Men det gick en liten skogsstig in i skogen och jag tänkte, som egentligen inte har något lokalsinne, att om jag rider in i skogen så borde jag komma till den grusvägen som jag letade efter. Så sagt och gjort så red jag in i skogen på skogsstigen. Vi red och red och jag blev mer och mer fundersam över om jag verkligen var rätt. Men det var helt ok väder och det var ljust så jag fortsatte. För någonstans tänkte jag att jag borde komma ut på en grusväg snart. Efter ett tag så kom jag fram till ett hus och där fanns det en grusväg. Jag red först höger men då kom jag ingenstans utan bara till ett hus och där var det stopp, så jag vände och fortsatte grusvägen. När jag red förbi huset jag kom upp ifrån tänkte jag att jag kanske skulle rida samma väg tillbaka, jag ville ju rida en runda. För huset som jag kom upp vid måste ju ha en väg ut till samhället. Så jag fortsatte en bit, men det kändes osäkert. Sån tur var så var det lite folk ute vid ett hus och krattade löv, så jag var tvungen att fråga. Och gissa??? Vi var på rätt väg!!!! Så skönt.

Uteritten blev betydligt längre än vad jag hade tänkt. Jag hade som sagt tänkt 1 timme men det blev kanske 1,5 timme eller lite mer. Men Jet skötte sig jättebra. Hon var väldigt pigg, men det var inga hopp eller knasigheter överhuvudtaget under hela ritten. Vi travade mycket, men galopperade även en del. Så kul =)

Hur gör ni???

Idag skulle jag ha ridit i manegen men på något sätt så lyckades jag boka in massa saker. Vi skulle gå tipspromenad som anordnades av Felicias gamla klass, sen ska jag hjälpa till på simlägret och sen trevlig tjejträff =)

Men det var tråkigt väder idag. Det blåste och regnade och var bara allmänt tråkigt. Tyvärr finns det inte någon paddock där vid stallet och den närmaste paddocken är kanske 20 minuter bort. Inte så skoj, absolut inte nu när det blir mörkt ute och bara regn och rusk. Hur gör ni som inte har paddock eller manege speciellt nära? Rider ni ut varje kväll eller hur gör ni på vinterhalvåret?

Just nu är Jet fin i kroppen och vi har lyckats börja få muskler på henne samt har hon börjat få lite kondition. Så om jag fortsätter att bibehålla den formen som hon är i just nu så måste jag rida henne. Min tanke är att rida fyra gånger i veckan bara för att bibehålla hennes form. Så jag får väl bara palla mig iväg på kvällarna till manegen och sluta sova så mycket.

Men det vore super kul att höra hur ni gör på vintertid och hur ofta ni rider =)

Mörkt!!!

Nu är det riktigt mörkt ute på kvällarna! Jag var inte uppe i stallet förrän vid 19 tiden igår och det var jättemörkt. Tanken var att jag skulle gett mig iväg till manegen men det blåste, regnade och var allmänt tråkigt väder så jag longerare henne i 30 minuter i hagen. Eftersom det inte finns någon belysning vid hagen så satte jag på parkeringsljuset på bilen först men vågade inte ha på det så länge så jag stängde av det. Ville ju komma hem också :) sen blev det lite till i mörker. Men det gick bra. Jet fick springa av sig lite i allafall. Imorgon blir det tyvärr en snabbis upp till stallet men ska försöka komma ut en snabb sväng med henne så att hon får röra på sig. Sen på söndag ska jag ta mig till manegen och rida igenom henne riktigt. På måndag kväll tänkte jag testa att rida med pannlampa och se lite hur hon reagerar. Ägaren säger att hon är van vid det. Då blir det lite lättare att rida på veckorna. Nu ska jag rida sent på måndagar. Kanske longerare henne så länge det är ok underlag i hagen på måndagar, rida i manegen onsdagar och lördagar och ut på söndagar så att det blir lite variation.

Nåja, vi får väl se... Men det är bra att ha en tanke och dagar jag ska rida är också inplanterat nu. Passar mig bra och ägaren bra :)

Höst och regn...

Gud vilket tråkigt väder det är ut. Regn och rusk! Just nu har jag kommit i i någon form av passivitet och bara vill vara inne. Jag vill inte åka och rida, inte träna utan bara vara. Ibland funderar jag på vad det är för allmänt fel på mig. Jag känner mig inte så "glad" och "motiverad" som jag brukar göra. Kanske har det blivit för mycket helt enkelt??? 

Nåja, imorgon ska jag i allafall upp och rida. Jag måste rida och jag måste få struktur på mitt liv. Har sagt det så många gånger innan men det händer inget. Så vad ska jag prioritera bort? 

Kanske ska flytta tillbaka Felicia till Dannike för då blir mitt liv lättare samtidigt som jag inte är säker på att jag skulle orka med det tjafsandes och bråkandes som det var i våras. Så vad ska jag prioritera bort???

Lång dag...

Nu är vi äntligen hemma och vi har fått i oss lite mat. Tävlingen gick bra =) Felicia vann båda sina heat, men tyvärr blev hon diskad i bröstsimmet då man tydligen inte får röra sig när man väl står på pallen, vilket hon gjorde. Hon ryckte till när dom sa KLARA ( i Klara Färdiga Gå) vilket hon inte fick. Men det var ingen tjuvstart eller något annat. Lite löjligt kan jag ju tycka, men regler är regler. Nåja. Hon fick i alla fall en jättebra tid och hade hon inte blivit diskad i sin första gren, bröstsim, hade hon kommit på 9:de plats av alla.

På frisimmet vann hon också sitt heat. Felicia har aldrig tidigare simmat frisim, 50 m, så det var helt nytt för henne, så vi hade ingen tid att jämföra med. Men i mina ögon var det en bra tid och hon kom på 20:de plats tror jag av alla.

Nåja, det är bara att ta nya tag och träna, träna och åter träna för att bli en duktig simmare. Så till våren får jag väl vara en snäll förälder och åka på tävlingar runt om i Västsverige =)

Simtävling..

Just nu sitter jag och väntar på att simtävlingen ska börja. Felicia och bästa kompisen håller just nu på med insim för att sedan kunna tävla :)

Bästa moster blir 70 år!!

Igår fyllde min kära moster 70 år. Har jättesvårt att förstå att hon börjar bli gammal. Hon känns inte alls som 70 år. Inte för att jag vet hur en 70 åring egentligen är men min moster är pigg och alert. Hon har full fart hela tiden.

Så idag hade vi kalas för henne. Barnen tyckte väl att det var så där eftersom min mosters bostad har väldigt mycket prylar överallt. Tavlor och prydnadsaker precis överallt! Så det innebär att man måste ta det lugnt. Men barnen skötte sig fint men blev lite förvånad över att det var så många "gamla" personer överallt. 

Nåja nu sover barnen gott och imorgon är det simtävling. Första för terminen.

Härlig höst!

Idag när jag vaknade så var det frost på marken och kallt. Det var ca -2 grader ute. Jag hade bestämt tidigare i veckan att jag skulle rida ut med en kompis så det var bara att bege sig till stallet. Jag tog faktiskt inte på mig mina vinterkläder för då har jag ju inget när det blir riktigt kallt. Vinterstövlarna får komma på kanske i mitten av november och vinterjackan likaså.

Nåja det var riktigt härligt att rida ut. Jet var dock super pigg eftersom hon knappt har blivit riden i veckan och bara när vi red för att möta min kompis hann hon bli rädd/hoppa till några gånger. Men det är väl så med hästar tror jag att det blir lite pigga när det blir kallt och det gör även att hon blev lite extra hoppig. Men det var en trevlig ridtur. Vi red en sväng i skogen trots att det var älgjakt, men jag var väl utrustad med reflexer och vi lär nog ha hörts en del eftersom vi pratade på. Men det var trevligt. 

Inser just nu hur trevligt det är att rida ut. Sen tycker jag ju väldigt mycket om att rida i paddocken. Skulle ha tränat på tisdag för Elin men hennes hovslagar kommer tydligen så vi får försöka hitta en annan dag. Men nästa vecka blir det i allafall två dagar i manegen för då ska jag rida när det är mörkt. 

Mörker....

Idag gjorde jag något jag inte trodde att jag någonsin skulle göra. För bara ett år sen var det helt uteslutet och förra vintern också... Även denna våren, men idag tog jag på mig reflexväst, massor av reflexer på Jet och red ut... Själv!!! Jag red i och för sig en väg med gatubelysning och var bara ute i 20 minuter eftersom jag red lite fel... Red upp första vägen i stället för andra som jag tänkt. Men jag red på vägen hela tiden och genom samhället en liten bit och det gick bra. Hon var lite spänd och jag var spänd men jag tror att det kommer gå bra i vinter. Min plan är att rida fyra dagar i veckan. Två dagar på veckan och helgen. Jag tänkte att jag rider en kort runda ut på veckan som jag gjorde idag. En sväng till manegen på veckan och sen på helgen beror det på väder och vind :) liten bra tanke va?

Men jag måste ändå säga att jag är stolt över mig själv. Att rida ut i halvmörkt (mörker egentligen men eftersom det var gatubelysning bit det halvmörker) och alldelles själv. Men jag red ju där det fanns folk och Jet skötte sig bra. Blev lite rädd för en person som kom ut från en infart där det var helt mörkt och hon såg inte personen först. Tur att det inte kom någon bil när hon hoppade till ... Men det var en bra liten runda eftersom det var gatubelysning hela vägen.  

Så tänk vad jag har utvecklats :)

Första dagen av många....

Igår var jag uppe i stallet, vilket jag inte har varit på länge på grund av semester och annat. Men igår var jag uppe och vi red bort till manegen/paddocken och eftersom det var helt ok väder så beslutade jag mig för att rida ut. Precis när vi kom till paddocken så tänkte jag att jag skrittar ett varv och värma upp med trav. Planen var att öva på raka linjer, alltså rida rakt upp och göra en halt. Men när vi började rida så var det något djur, precis vid paddocken i skogen vilket gjorde att Jet blev rädd och hoppade till. Sen så beslutade jag mig för att vara på andra änden av paddocken. Vi började trava och ställa och lösgöra i båda varven, vilket gick bra. Sen galopperade vi lite, för hon var lite spänd. Sen vet jag inte vad som hände, men jag tänkte om och det blev inte något arbeta med raka linjer. Utan jag arbetade med galoppen och jag arbetade på att ha kontroll i galoppen, vilket jag inte brukar ha. Det gick rätt bra faktiskt. I alla fall bättre än förväntat. Så i veckan är tanken att jag ska rida onsdag, torsdag och fredag. Rida ut på lördag med en kompis.

Nåja, i veckan ska jag fortsätta arbetet i paddocken. På onsdag ska jag rida 1 timme i paddocken vilket vi inte brukar göra. Så om jag rider 1 timme i stället för bara 30 min som jag brukar så kanske vi kommer någonstans i vårat arbete...

Idag när detta inlägg publiceras sitter jag på en anställningsintervju. Jag vet egentligen inte om jag verkligen vill byta arbete, men jag var lite frustrerad innan jag gick på semester så jag spontan ansökte ett jobb på en annan stadsdelsförvaltning. Dock är det samma arbete, bara nya kollegor, nytt kontor och nya chefer. Jag vet inte vad jag vill med mitt liv och jag är inte säker på att jag vill byta kontor. Jag är helt förvirrad. Men det skadar ju aldrig att gå på intervju och det skadar inte att fundera över saken....

Ny blogg....

Under min semester har jag kommit fram till några saker, vilket jag skrev tidigare på min blogg. Jag har kommit fram till att jag ska starta en ny blogg, jag kommer ha kvar denna bloggen där jag skriver om MIN vardag och mina tankar, men jag kommer även ha en annan blogg där jag bara fokuserar på mig som MAMMA! Vet inte riktigt hur detta ska gå till men jag har massa tankar och funderingar kring föräldraskap precis som alla andra och jag tänkte att jag vill inte blanda ihop det i denna bloggen som jag faktiskt skriver mycket annat. Givetvis är ni välkomna att läsa den också =) Återkommer med namn och plats ....

Hur kan tiden bara försvinna...

Jag förstår inte hur helgen bara försvann...Jag hade så många planer för helgen, men fick inte gjort något. Antagligen är jag helt ostrukturerad eller så är jag bara för seg..Jag vet inte riktigt. Nåja, jag skulle ha lagt ut MASSOR av annonser på Tradera, men får försöka få ihop det i morgon i stället. Så gå in och kolla på Tradera och sök upp mitt alias caj112. Kommer lägga ut massor av kläder, vinterkläder, höstkläder, stövlar och lite annat smått och gott. Så det är bara att börja handla =)

Home sweete home..

Visst är det härligt med semester och lata dagar. Men visst är det skönt att vara hemma??? Jag tycker nog trots allt bäst om att vara hemma i mitt hus, sova i min säng, laga min mat och bara få vara hemma. Men när det blir kallt och mörkt vet jag att jag kommer sakna värmen och någon som lagar mat och där jag bara får lata mig. För jag är som alla andra, aldrig riktigt nöjd ;) men just nu ska det bli skönt att få sova i sin egna säng och laga sin egna mat och få lite ordning och reda

Nu är snart semestern över och snart är det tillbaka till verkligheten. Jag älskar verkligen att bara ha semester och njuta av ledighet samtidigt som jag nog blir lite för rastlös att bara ligga vid poolen och inte göra så mycket. Men denna semester, till skillnad från andra semestrar så har jag faktiskt gjort lite "nyttiga" saker medans jag legat vid poolen. Jag har läst mina böcker som jag har på kursen jag läser. Annars brukar jag plöja igenom en hel del skönlitteratur. Men inte denna semestern. Nåja idag blir det i allafall att hänga vid poolen och bara njuta av sista dagen...

Två saker...

När jag kommer hem är det två eller kanske tre saker som jag vill uppnå. Det första är att bli en duktig ryttare. En ryttare som vågar och som är duktig och klarar av att hantera olika situationer utan att själv hetsa upp sig eller bli rädd. Frågan är hur jag ska uppnå det?!? Jo genom att ta hjälp av personer i min omgivning som kan och är duktiga på hästar och hästhantering. Jag har ju en bra tränare så det är bara att se till att få till tider. Sen måste jag försöka utmana mig i olika situationer när det gäller ridningen. Jag kanske skulle kunna be Myran som faktiskt känner mig och som jag tycker är duktig när det gäller hoppningen. Visst Linda, som jag tränat för är jätteduktig men jag känner mig nog för osäker i hoppningen än så länge att jag kan få ut något av den träningen... Så alltså, fråga duktiga Myran om någon hopplektion och sen som jag skrivit tidigare göra en plan med Elin. Alltså kanske jag någon gång kan bli en duktig ryttare eftersom jag har en plan!

Min andra sak som jag tänkte att jag skulle göra när jag kommer hem är att faktiskt bli egenföretagare och jag ska försöka ta hjälp av personer i min omgivning som kan det där med hemsidor och göra en. Jag ska även försöka nå ut till fler personer i min omgivning och faktiskt någon gång i framtiden kanske jag kan arbeta med det, i allafall på deltid. 

Så jag ska försöka lägga ner tid och energi på att fotografera och på att rida.... Visst låter det bra???? 

Hästmänniskor...

Visst är hästmänniskor ett litet roligt släkte???? För visst är det så att vi som håller på med hästar har massa åsikter och tankar och vet bäst??? För dom jag har träffat har MASSA hästmänniskor under min tid som ryttare. Många med många åsikter, både bra och dåliga, men även hästmänniskor som tror sig veta allt bäst. Visst är det så att det finns lika många åsikter som det finns hästar?!?! Och jag tycker det är helt ok att man har en åsikt och tankar, men när det blir som om det är den absoluta sanningen blir det inte bra. Jag har träffat på några sådana i mina dagar och jag slutar aldrig att bli irriterad. För vem säger att just den åsikten är rätt? Eller varför är inte min åsikt rätt??? För visst är det så att så länge jag mår bra och min häst mår bra och är frisk och pigg och kry så ska jag väl kunna göra lite som jag vill??? Eller är det fel????

Ibland önskar jag ...

... Att jag inte hade några hämningar kring olika saker. Tex önskade jag att jag (nu skriver jag om det fast jag inte skulle..) inte brydde mig om att jag var tjock utan bara tog på mig kläder jag tyckte var snygga. Hade bikini på stranden utan att bry mig om mina bilringar eller min feta mage.... För det finns massor av folk som är tjockare än mig och som både har tajtare kläder och bikini på sig. Så det kanske är dax att släppa hämningarna och bara njuta av min kropp. Men är det inte egentligen som en vän skrev på sin blogg att det handlar inte om vikt utan om känslan (fri tolkning) och visst är det så... Men men någon gång under mitt liv kanske jag släpper på min känsla och bara gör som alla andra (i allafall några) inte bry mig om min tjocka/stora mage utan bara njuta av tillvaron?!?!

En lättnad...

Jag måste erkänna att jag läser varje kväll innan jag somnar ett antal bloggar. Bloggar av personer jag känner, kändisbloggar och bara roliga bloggar. Nu under min semester har jag endast haft uppkoppling i lobbyn vilket innebär att jag måste fundera över vilka bloggar jag ska läsa och inte läsa. Så jag läser just nu dom bloggar jag tycker om och bloggar som vänner skriver. Varför läser jag mina vänners bloggar???? Kanske för att det är vänner jag inte träffar dagligen och för att de ger mig viss inspiration. En del hästbloggar för att få hjälp och stöd hur man kan tänka, men även idéer på övningar. Men även bloggar där man kan se en utveckling hos personen. Så när jag kommer hem ska jag fortsätta att bara läsa mina vänners bloggar som ger mig inspiration och tankar :)

Rätt eller fel....

Ibland funderar jag på om mina beslut alltid är rätt. Här om helgen så hade Tokarp 30 års jubileum och då insåg jag att jag kanske trots allt faktiskt saknade stallet lite. Visst jag ÄLSKAR verkligen att rida Jet och träna lite när jag vill och inte behöva passa tider, men samtidigt känns det konstigt att inte vara där. Inte veta vad som händer och jag kände mig faktiskt lite som en utböling. Så på sätt och vis saknar jag den gemenskapen och personerna som finns där. Jag vet inte vad jag vill längre. Jag är lite förvirrad...Trots att jag vet att min tid inte finns och jag gärna vill fortsätta att utvecklas med Jet och ha lite träning på henne. Men jag saknar lite liv och rörelse, samtidigt som jag får ha stallet som jag själv vill.... Visst är det frustrerande att både vilja ha kakan och äta den? Men jag ska köra på ett tag nu med bara Jet och kanske när jag får tummen att lära mig köra med transport och att jag får en bil med dragkrok så kanske jag kan åka till Tokarp på lite träningar???? Men OM man har egen häst så kan man inte hålla sig kvar vid en mysig ridskola bara för att eller kan man det?

Visst Jet är inte min häst, men det är ju bara jag som rider henne och som verkligen pysslar med henne. Så jag vet inte om jag gör fel som behandlar henne som min egna häst fast jag inte har alla krav på mig....????

Men nu har jag pratat med Elin, min tränare och vi ska göra en plan för min ridning och jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att komma ut lite på tävlingar. Så om någon där ute vill lära mig att köra med släp och har en bil att låna mig någon gång ibland för att jag ska kunna komma ut på någon tävling, så hör bara av er =)

Min blogg...

Jag har funderat lite... Man hinner ju det när man sitter i ett plan i flera timmar och bara har allmänt tråkigt. Eftersom jag inte är som alla andra så drack jag inte alkohol på planet ner till en charter semester. Men det kommer ett annat inlägg om det senare. 

Nåja, jag har som sagt funderat och kommit fram till att jag troligen måste försöka strukturera upp min blogg. Tanken var först när jag började blogga att bara skriva och visa foton jag tagit men så blev det inte utan den började att flyta ut lite. Jag tänkte att skriva om min ridning och sen blev det allt möjligt. Mitt lite röriga liv helt enkelt. Men sen började jag som sagt att fundera. Vad ligger mig varmast om hjärtat? Jo mina barn och min familj och som förälder har man ju massa saker och åsikter om hur andra ska uppfostra sina barn, fel jag gör som mamma och andra tankar kring barn och familjeliv. Så varför inte börja skriva om det?!? Kanske inte så intressant att läsa för andra, men jag tror att det kan ge mig ny energi och det kan få mig att tänka en extra gång kanske innan jag säger NEJ bara för saken skull. Jag älskar ju att analysera och älta och även vrida och vända på saker och ting. Så denna bloggen kommer fortfarande att finnas men nu kommer jag försöka att fokusera mer på en sak...även om jag kommer skriva endel om min ridning och andra saker jag gör. För allt händer ju på mitt fina Lillhamra. Låter det tråkigt??? 

Semester

Nu är jag äntligen på semester. Hur härligt som helst. Det jag förundras över är till exempel när man sitter på flygplanet och piloten har landat så applåderar alla i planer. Varför??? För att man är så lycklig över att han fick ner planer säkert eller bara för att man är lättad över att flygturen är över? Ingen ger mig applåder när jag har räddat världen. Men men... Nu är det semester och förhoppningsvis massor med som och bad :) tyvärr visade sig väl Turkiet inte från sin bästa sida idag. Molnigt och lite regn. Men resten av veckan ska det vara sol.

Andras tankar...rätt eller fel????

Jag är väl som dom flesta andra tror jag...Jag läser några bloggar. Några bloggar som handlar om hästar, några bloggar som kändisar skriver och några bloggar som jag har hittat som jag bara tycker är allmänt roliga. MEN det jag har börjat störa mig på, och som kanske andra stör sig på hos mig, är att det några skriver är precis som att det är sant. Att dom vet bäst, göra allting bäst och när dom misslyckas med något så blir det så STORT!!!

Det jag tror att man ska tänka på när man bloggar är, vilka läser bloggen???? Några bloggar jag läser skriver mycket om sin kropp och hur dom mår och inte mår. Helt ok, för det gör jag med. MEN varför älta (kanske jag gör, så jag säger kanske emot mig själv) och varför skriva massa om sin viktnedgång och att man bara mår bättre av att vara smal. Att man blir snyggare när man är smal, att man skulle klara av mer saker bara för att man är smal. Vad ger det för signaler till unga tjejer, kanske till och med barn som följer bloggen? Visst jag skriver om min vikt och att jag är TJOCK, men om jag visste att jag nådde ut till flera hundra varje vecka och faktiskt kanske unga tjejer, små tjejer som såg upp till mig av olika anledningar, då kanske jag inte hade skrivit så mycket om det. För är det inte så att vi säger att alla är bra som dom är. Att vi inte ska vara så kroppsfixerade? Men vad ger det för signaler när någon som är en förebild pratar om hur tjock hon/han är?

Så nu har jag bestämt mig att sluta läsa vissa av dom bloggarna jag läser för jag har insett att jag bara stör mig på innehållet. Innehållet som handlar om vikt, att det dom gör bara är jättebra eller jättejobbigt eller jättedåligt. Så nu ska jag hitta bloggar som ger mig inspiration och som jag inte stör mig på!!!!!