Liten blir stor

Tänk att denna lilla kille inte längre är så liten. Tänk att jag idag var första föräldramötet inför högstadiet 😱 jag är helt chockad! Hur kunde den här lilla killen bli så stor så snabbt???? Jag vill verkligen att han ska vara den där lilla goa killen som charmade alla och som var så där genomsnäll och mysig, som älskade att bara vara med mig och hitta på saker. Nu har jag en stor kille, som har lite egna åsikter, men som fortfarande är så snäll och mysig och som fortfarande tycker om att vara med mig. Men han är inte så där liten så han kan sitta i mitt knä och mysa utan han är stor! Han är längre än mig, han är en riktig kille nu! En fantastik kille, men jag saknar mina små barn. Men men så är det. Jag njuter varje sekund som dom vill vara med mig och varje sekund som jag får vara med dom. Även om jag ibland blir irriterad och trött på dom, att de hela tiden ska tjafsas och tjatas emot. Men det tillhör väl tonåren. Även om jag hatar det och även om jag gärna hade haft en eller två små till så är jag glad över mina små barn och jag är glad över att dom faktiskt är stora nu så jag kan göra lite andra saker utan att behöva passa dom hela tiden. Nu kan vi göra andra saker tillsammans. Även om jag verkligen älskade att hitta på saker med barnen när de var små och vi kanske inte hittar på så mycket just nu så ska jag bli bättre på att göra saker dom tycker om och jag sk verkligen ta tillvara på min tid med dom för det finns inget bättre än mina små barn, även om dom är stora och jag saknar när de var små ❤️

Kram och puss från mig ❤️