Tokarp

Igår hade vi styrelsemöte. Tanken var att jag skulle säga att jag inte är intresserad av att sitta kvar i styrelsen, men när jag väl var där och träffade alla trevliga människor och faktiskt insåg att jag saknade dom, så sa jag att jag ville sitta kvar. Jag insåg faktiskt att jag saknade stallet, Lena och Myran. Men samtidigt så finns saknaden av kära Lufsen och jag vet inte om jag just nu skulle klara av att inse att han inte finns där. Jag menar, att när jag inte är i stallet och inte ser honom så kan jag ju alltid låtsas att han finns där, men skulle jag börja rida där och vara i stallet skulle jag ju vet att han inte finns. Det skulle kännas som ett svek att börja rida någon annan häst än Lufsen. Hur konstigt det än låter så saknar jag honom och tänker ofta på honom. Han är en häst som lärde mig otroligt mycket och som gav mig så otroligt mycket. Så igår när jag var i stallet kändes det konstigt att veta att han inte står i hagen och vakar över sin flock..... Så även om det var skoj så var det även lite sorgligt att vara på Tokarp eftersom det fanns en saknad...