Mental inställning....

Idag testade jag att spring 6 km...Gick helt åt skogen. Jag var nog inte mentalt förberedd på att springa den rundan jag gjorde, då jag först bara hade tänkt att spring fram och tillbaka på samma väg, men avvek från min planering. Allting gick bra. Bra jämnt tempo, men efter 4 km hände något. Jag slutade bara. Något i min kropp sa stopp. Jag var egentligen inte jättetrött, hade en bra andning och tyckte nog egentligen inte att det var så jättejobbigt. MEN ändå gick jag dom sista två kilometrarna. Något i mitt undermedvetna sa att jag orkar inte mer och då orkade jag inte. Och det är likadant med min ridning. Något i mitt undermedvetna säger att jag inte kan, vågar eller något annat negativt så då slutar jag och då blir det inte bra. Jag måste helt enkelt träna upp en positiv mental träning för att jag ska orka och för att jag ska klara av att spring 2,1 mil, eller klara att rida ett dressyrprogram bra, eller rida en främmande häst eller bara våga hoppa lite högre och lite bättre.... Men det är väl lite som Den Svenska Björnstammen sjunger...Allting kommer att ordna sig, för det gör det ju oftast...eller? Nåja, imorgon får det bli crosstrainern och på söndag för jag testa att spring 6 km igen...men kanske ska testa att spring åt ett håll och be Jim hämta mig efter 6 km? Kanske går bättre? Eller? Sen får jag inte slarva med mina intervaller...har verkligen gjort det den senaste tiden. Så nu får jag allt se till att komma iväg till ett bibliotek och låna en bok om mental träning för att jag ska klara av att spring och för att min ridning ska bli bättre.