Just nu hatar jag hösten. Hata kanske jag inte gör, men jag skulle vara väldigt glad om det inte regnade konstant. Om det kanske blev lite sol eller kanske till och med lite snö. För nu har det regnat alldelles för mycket!
Idag var jag i alla fall lite tveksam om jag skulle ut och rida eller inte. Men Jet hade inte gått på hela veckan nästan. Jag var ute och red på måndagen och på onsdagen tror jag att ägaren var ute och red och sen skulle jag ha ridit ut på torsdagen, men jag orkade inte och Jim jobbade sent. Så idag var jag tvungen. Jet var pigg, så min första tanke var att rida i en av hagarna och arbeta i skritt, men kände att det inte riktigt fungerade så jag red ut en sväng. Det blåste och regnade, så vi red min lilla tråkiga väg som bara är fram och tillbaka. Vi travade på skogsvägen fram och tillbaka, men jag orkade inte rida nerför backen så jag förkortade vägen lite.
Tänk ändå att jag för ett år sen skrev ett inlägg om hur rädd jag var och att jag inte skulle rida henne mer. Och nu ett år senare så rider jag ut i mörker, blåst och regn alldelles själv. Jag måste faktiskt säga att jag känner en viss stolthet i detta. Jag har hittat mina metoder för att överbrygga vissa saker som jag kan tycka är jobbigt. Jag pratar väldigt mycket med henne hela tiden. Går super. Nu hoppas jag verkligen att det slutar regna för imorgon ska jag ut och rida igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar