Misshandlad.....

I förra veckan så blev jag biten av Cillahästen. Hon stod i sin box och åt lite hö och jag stod och ryktade henne och helt plötsligt bet hon mig i mitt ben, utsidan av låret. Det gjorde så extremt ont att jag faktiskt trodde att jag skulle börja gråta. Det blev en stor svullnad och rött runt omkring. Nu är det alldeles blå-lila-svart och fortfarande jättesvullet, som en böld mitt i denna färgskala på mitt ben. Det är inte första gången jag har stora blåmärken efter Cillahästen. I höstas så drog hon in mig rakt i en stålgrej i stallet. Hela min underarm blev blå och jag fick antagligen en blodutgjutning i armen för det var en "kula" rätt så länge på ett ställe på armen. Hon bet mig i mitt finger också vid ett senare tillfälle när jag skulle dra ut gräs ur hennes mun. Fingret blev alldeles svullet och blått efter en dag eller så. Har fortfarande ont när jag ska böja det. 

Så varför berättar jag detta? Jo, för alla gånger har jag hittat på olika saker som hänt mig när folk frågat om mina blåmärken eller mitt svullna finger. Blåmärket på armen ignorerade jag och en kollega frågade vad jag hade gjort och jag sa bara "jag vet inte". Fingret sa jag att jag hade klämt illa i en låda. Benet ser ju ingen men insåg efter min löprunda i torsdags då jag skulle duscha på simarenan att jag var tvungen att försöka gömma mitt blåmärke. För vem skulle inne undra vad jag hade gjort? Jag skämdes över det! Ju mer jag tänker på dessa tre tillfällen så har jag hittat på saker om vad som hänt till Jim för att han inte ska tro att det är farligt att hålla på med hästar. Men det var först i torsdags jag skämdes och försökte dölja blåmärket för andra som jag inte ens känner. Och då slog det mig. Så här har misshandlade kvinnor det hela tiden. Att få dölja blåmärken, berätta historier om vad som hänt och skämmas över de blåmärken som de har på kroppen. Jag vet att jag inte kan jämföra mig med en misshandlad kvinna men det var första gången jag fick en liten förståelse kring hur dom har det och det var nyttigt för mig. Jag fick en insikt i något som jag aldrig kommer få vara med om [hoppas jag i allafall] och jag lider verkligen med alla kvinnor som blir utsatta för fysiskt våld men även psykiskt våld varje dag!