Ett inlägg jag gjorde för ett år sen...eller den 29 oktober 2012. Lite intressant att läsa och intressant att jag faktiskt har ridit Jet i ett år nu.....

Ja, så heter hästen jag har börjat rida lite. Jag har bara ridit henne 3 gånger om man räknar med idag. Egentligen fattar jag inte hur jag tänkte. Jag åkte till stallet i blåst och snöblandat regn och tänkte att jag rider helt själv. Hittar i och för sig inte så bra, men tänkte att jag kunde rida den rundan jag red första gången jag red henne. Det innebär att man måste rid på en gångbana en bit bort och sen korsa en väg och sen kommer man till massa grusvägar. Sagt och gjort. Jag tog in henne och pysslade lite med henne och det gick super =) Hon lyssnade bra och sen skulle jag ut och rida. Det gick väl sådär bra om jag får säga vad jag tyckte. Hon var spänd och blev rädd för ALLT, lite lätt överdrivet, men tittade och hoppade till vid tre tillfällen. Jag red bara gångbanan bort och i stället för att rida över vägen fortsatte jag rakt fram och red kanske 100 meter på en grusväg och prövade trava lite...Men vad pigg och spänd hon var, så jag kände att jag ville inte riskera något, så jag skrittade. Vi vände tillbaka och samma sak på vägen hem. Spänd och rädd för saker och ting. Så första uteritten själv gick väl så där. Men jag tror att jag får ändra strategi. På onsdag ska jag ut och rida med en annan så då kanske det blir bättre?! Får hoppas det i allafall. Ska även kolla på torsdag om det är ok att rida i padocken för då kan jag kanske rida i den på fredag och testa henne lite. Kolla lite vad hon kan osv. Jag måste nog erkänna att jag försökte att vara lugn och pratade med henne hela tiden, men vid ett ställe hoppad jag av och ledde henne förbi det, för jag kände hur stressad hon var och som sagt var så känner jag henne inte riktigt och tog det säkra före det osäkra men satte upp igen och red den sista biten. Har läst att man inte ska göra så, men som sagt var. Det var tredjegången jag red henne, så jag tog det lite lugnt... Men det positiva var i allafall att jag blev inte rädd ok, lite, men jag är inte van vid hästen, vet inte hur hon reagerar och jag ville inte utsätta mig för något. Men det kommer nog bli bättre allt eftersom jag lär känna henne. Till saken hör också att hon har stått hur länge som helst och jag känner att jag vill vara säker på hur hennes takt är, hur hon tar hjälperna innan jag börjar göra massa konstigheter vid uteritterna.....Feg eller bara försiktig?!?!