Mobilbild

Ytterligare en regnig och blåsig dag. Men igår hade jag bestämt med en kompis att hon skulle hjälpa mig lite med min ridning. Så jag begav mig till stallet för att rida Jet. Vi red i padocken idag och min kära vän hjälpte mig hur jag ska tänka och hur jag ska göra när hon stressar upp sig. Jag förstår inte hur lätt, eller kanske inte lätt, men det gick bättre och jag stressade inte upp mig på samma sätt när det stod någon i mitten av padocken. Så vi arbetade i ca 45 min i alla gångarter. Och vilken härlig, lite studsig galopp hon hade. Det som var roligt var att min kompis red henne lite i början bara för att känna på henne och för att kolla lite hur hon var, för att lättare hjälpa mig. Och hon såg jättefin ut. Så om jag bara får till det själv så tror jag att detta kommer att bli bra så småningom. Så på lördag igen ska min kompis hjälpa mig och på torsdag ska jag försöka att rida som hon sa att jag skulle. Egentligen är det rent psykologiskt att det gick bra idag i padocken, för hon gjorde inte så mycket. Hon sa bara lite, tänk på detta och tänk på detta. Som tex tänk på att bromsa henne på yttertyglen, tänk på att ställa henne så fort hon blir lite stressad. Men samtidigt kändes det skönt att ha henne där i mitten som sa vad jag skulle göra och vad jag inte skulle göra. Men nu känns det bättre. Och det var super roligt att faktiskt rida henne i alla gångarter. Så nu ska jag bara omvandla detta och göra det när jag är själv. Min kompis sa även att hon är väldigt välriden och det är ju bra. Så det får nog bli endel arbete i padocken och kanske inte så mycket ut och rida, eftersom jag känner att då måste jag rida med någon, för jag är alldelles för osäker än på att rida ut själv.....