Njuter....

Igår var det ridning igen på Tokarp. Det var ett tag sedan jag var och red där, i alla fall i min måndagsgrupp. Men med lite öm kropp tänkte jag nog att det kommer gå si så där... Och när jag kom till stallet skulle jag rida en ny häst. Jag skulle rida FARAMIR!!! En säkert jättetrevlig häst, om man hade ridit den innan. Jag hade faktiskt ridit honom någon gång precis i början av min ridning på Tokarp och då var jag bara rädd. Jag minns så väl när vi skulle rida ut och jag var rent ut sagt livrädd!!! Men men jag tänkte att jag tar det lugnt och bara andas när jag väl satt på honom igen. Vi red caprill/markarbete. Jätteroligt. Först gjorde vi lite volter och skulle ställa hästen rätt och sen fatta galopp inne på en av volterna, 10 meters volter. Jag är ju inte så bra på storleken på volten, så det blev väl lite si så där. Men jag tyckte nog att han formade sig bra, men första gången vi gjorde det blev det inte någon galopp. Jag var inte tillräckligt tydlig med mina hjälper så han fattade nog inte vad han skulle göra. Men sen så var jag tydlig och förstärkte. Fortfarande lite mesig, men det gick i alla fall bättre. Sen red vi en liten bana. Jag red utan stigläder för jag tänkte att det kanske skulle gå bättre och det gjorde det! När jag hade ridit klart och var jag faktiskt riktigt nöjd. Jag hade ridit på Faramir och jag tyckte faktiskt att det gick bra och då insåg jag att jag faktiskt hade utvecklats något så enormt (kanske lite att ta i) i min ridning sen jag red honom sist. Jag vågade mer och jag var inte rädd. Det var en härlig känsla. Jag arbetade och försökte verkligen få honom att lyssna. Det var helt enkelt en riktigt härlig känsla. Så nu ska jag ta med den känslan och njuta för fullt eftersom jag inte tycker att det går riktigt lika bra på Lufsen just nu...