Kärlek

Jag måste faktiskt säga att jag tycker väldigt mycket om Jet och jag skulle bli väldigt ledsen om hon försvann ur mitt liv...Ja, jag har insett det...Ibörjan när jag red henne fattade jag inte vad jag hade gett mig in på. Var livrädd för hästen. Men nu, snart 8 månader senare har jag insett att det är en fantastisk häst. Väldigt speciell, men väldigt rolig att rida och jag har utvecklats eller utvecklats något enormt av att få rida henne. Idag vågade jag mig till och med på att hoppa lite små hinder....i och för sig för en tränare, men ändå. Jag var lite feg. Men starten på ridturen var ju kanske inte den bästa. För när vi red dit så rider vi ju förbi några små islandshästar och en av dem har fått ett föl som är jättefarlig! Helt otroligt att Jet kan bli så rädd för det lilla fölet. Men sagt och gjort. Hon blev riktigt rädd idag. I och för sig travade jag förbi, men trodde inte att hon skulle reagera, men det gjorde hon. Hon satte av i galopp, väldigt snabb galopp, och gjorde ett litet skutt. Så det var nära att jag ramlade av. Men jag gjorde inte det. Sen blev hon rädd för en ensam trana som gick övervägen. Då beslutade jag mig faktiskt för att sitta av och leda henne förbi. Kanske dumt? Men hon vägrade gå förbi så jag ledde henne förbi och sen hittade jag en sten jag kunde använda mig av för att sitta upp. Sen var jag framme. Hon var lite fjantig när vi kom till gårdsplanen, men det gick bra. Hon fick vänja sig vid folket runtomkring, för vi fick stå och vänta ett tag. Sen skulle jag värma upp riktigt i paddocken och när jag skulle galoppera blev hon rädd för något och tog värdens skutt och satte fart. Innan jag fick stopp på henne så var inte min balans den bästa. Men jag satt kvar. Sen var det dags att börja själva träningen. Vi "hoppade" väldigt små hinder, kanske 30 cm. Jet hade lite svårt att veta hur hon skulle göra. Kliva över eller hoppa. Så de flesta hinder klev vi över. Men jag travhoppade bara hindrena. Det enda hinder jag vågade galoppera över var ett kryss. Men ändå. Jag var där, jag testade och jag blev inte rädd, fast hon ibland tog väldiga språng. Men men, jag ska vara med på träningen någon mer gång och jag lär mig väl hennes steg och jag lär mig väl hur jag ska följa henne. Det är en väldigt skillnad att "hoppa" och rida henne jämfört med hästarna på Tokarp. Det är väldigt mycket häst och man måste verkligen rida henne korrekt för att det ska fungera. Men det är så skoj att rida henne...!! Men jag är nog inte någon hoppryttare, utan jag är nog mer dressyrryttare. Men jag kan hoppa lite små hinder men inget mer. Så nu måste jag hitta en bra dressyrtränare att träna för regelbundet! Något tips????