söndag 2 juni 2013

TEDDY!!!

När vi kom till stallet idag så hade Teddy blivit dålig under natten och senare under tävlingen var tvungen att avlivas. Teddy blev 27 år gammal. Under det senaste året har många eller några stycken hästar hos Lena på grund av ålder och sjukdom behövt avlivas, men Teddy har en speciell plats i mitt hjärta. Han var en av dom första hästarna jag red på Tokarp när jag började där. Jag minns det så väl. Jag hade bestämt mig för att börja rida och jag var rädd, eftersom jag hade slutat rida på grund av att jag hade skadat mig ett antal år tidigare. Men Felicia red och jag saknade det. Så första hästen jag red var Legat. Gick inte bra. Sen red jag Faramir, gick inte heller bra. Sen fick jag rida Teddy. Trots att jag var rädd och hade ledare så gick det bra. Han var trygg och stabil och hade ett fantastiskt stort hjärta som accepterade och förstod min rädsla och tog det försiktigt med mig. Trots att han under uteritter visad att han ville bestämma genom att inte gå där dom andra hästarna gick eller att försöka gå hem igen, så gjorde han aldrig något elakt. Han bara stannade eller vände. Men han stack aldrig eller gjorde något annat som kunde skrämma mig. Han var också den häst som gjorde mig lite mer säker på min ridning, jag lärde mig galoppera igen, hoppa och rida barbacka utan att vara rädd. Han stod ut med mina misstag och de fel jag gjorde. Men idag så finns han inte mer. Redan i höstas när hans bästa kompis Loppan försvann från oss så förstod man att snart är det Teddys tur och redan då fick jag en klump i halsen, men han klarade vintern och han fick vara med oss ytterligare en tid. Han fick gå och åldras i en hage och bara njuta av tillvaron.

Teddy var en fantastisk häst som kommer att vara saknad av många. Nu är han hos sin kompis Loppan igen och får beta på dom gröna ängarna och galoppera och busa med alla andra vänner han hade på Tokarp. Men Teddy kommer alltid att finnas i mitt hjärta och i mitt minne för han lärde mig så mycket....

Teddy har precis som dom andra hästarna fått ett fantastiskt liv hos Lena och Myran, så mina tankar går givetvis till dem idag och denna ledsamma dag....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar