fredag 27 oktober 2017

Älskade häst

Idag insåg jag hur långt vi har kommit min lilla häst och jag. Även om vi inte gjorde något speciellt utan red bara ut en sväng med kompisen Z:a så kunde jag ändå vara avslappnad. Jag var i och för sig i början lite fokuserad på hennes reaktioner och agerande då hästarna släpptes ut precis när vi skulle rida iväg. Men hon hoppade till precis när vi lämnat gården men annars så brydde hon sig inte om att vi gick förbi kompisarnas hage och hon brydde sig inte om bilarna som körde förbi. Hon var helt enkelt väldigt lugn. Kanske på grund av att jag också var lugn. Även om jag inte lät henne gå på helt lång tygel i början utan tänkte mycket på korta och långa steg och försökte arbeta henne lite när vi red så kändes hela ritten bra. Jag tänkte även vid något tillfälle att där kanske man borde trava eller där borde man kanske galoppera. Bara den tanken utan att få panik kändes bra. Även om jag med stor sannolikhet ALDRIG kommer att galoppera ute med henne, i alla fall inte inom en snar framtid, så kändes det ändå skönt att kunna tänka tanken. Trava kommer jag säkert våga och kunna inom en snar framtid....Hoppas jag i alla fall...

När jag nu efter ridturen inser hur långt vi faktiskt kommit så inser jag också hur tacksam jag är över att ha min tränare och andra bra personer runt omkring mig. Även om det fortfarande finns personer i min omgivning som ifrågasätter och anser att hästen är fel för mig, så känns det i mitt hjärta att Cillahästen faktiskt är rätt för mig. Visst hon kanske hade kommit längre i sin utbildning om hon hade varit hos någon annan, men vi ska ta oss dit. Vi ska ta oss så långt vi kan och vi ska visa alla som inte tror på oss att vi kan och att vi faktiskt är bra för varandra. Så just nu vill jag tacka min envishet för att jag inte lät mig övertalas att sälja henne utan tänkte i andra banor. Men jag ska inte säga så. För ibland tänker jag att det kanske hade varit lättare att byta häst, absolut dom dagarna då allting bara går fel. Men det kommer jag säkert göra om två år också ;)

Nu ska jag ladda upp för träningen i helgen och hoppas att jag tar med det positiva som kommer med träning =)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar