måndag 23 oktober 2017

Min lilla dressyrhäst....


Källa : Min häst

Idag var det dags för träning med min fantastiska tränare Tina Linde. Tina Linde hade även Cillahästen hos sig på tillridning/Utbildning under 3 månader, så hon känner Cillahästen mycket bra. Så det känns väldigt bra att hon hinner träna mig också. Nu var det två veckor sen vi tränade och som jag skrivit tidigare så känns det som om jag kört fast. Motivationen var borta och jag kände som om jag satt och tragglade på samma saker hela tiden och tyckte det var lite tråkigt. Idag fick jag så mycket inspiration och jag fick även en helt annan känsla i kroppen än vad jag har haft tidigare. Mitt självförtroende och min inspiration kom tillbaka. Jag blev faktiskt så inspirerad och mitt självförtroende hamnade i topp efter dagens lektion så jag spontananmälde mig till en clear round på Stall Tokarp. Kanske inte det smartaste men trava runt lite över några bommar det ska vi väl klara. För idag under lektionen kändes det som om vi kommer klara allt. Cillahästen blev skrämd av några höns som ställde sig vid manegedörren, men istället för att flyga i luften så hoppade hon till lite lugnt och sansat. Jag tror att mycket av de övningar vi arbetade med, mycket mjukgörande rörelser, takt och tempo och att hon ska lyssna på mina signaler från ryggen också gav henne en trygghet och ett lugn. Att jag som sitter på ryggen faktiskt har koll och bestämmer.

MEN givetvis har vi massor att öva på, massor vi ska klara av och hinder att komma över. Jag
har fortfarande inte galopperat sen skadan, men idag hade jag en känsla av att galoppen nog skulle bli väldigt bra. Så om jag bara gör det jag lärde mig idag så tror jag att galoppen kommer komma sakta men säkert.

Något Tina Linde lärt mig är att inte fokusera på det dåliga utan att fokusera på det positiva, oavsett om det är ett steg eller tio steg eller ett helt pass som är bra. Jag vet att Lena Magnusson, min förra fantastiska ridlärare också sa det, men Tina Linde sa det så konkret efter att jag varit hos henne och ridit Cillahästen och jag bara tyckte att allting gick helt åt skogen. Så något jag har tagit till mig av henne är att efter varje pass skriva ner tre positiva saker som hänt. Det kan vara som till exempel att Cillahästen faktiskt stod stilla vid pallen när jag satt upp till att jag vågade galoppera. Ja allt som jag känner är något positivt, något jag kanske vågade som jag inte trodde.

SÅ nästa onsdag smäller det. Nästa onsdag ska jag och Cillahästen och min fantastiska kompis åka och trava runt över lite bommar, eventuellt upphöjda bommar. Jag måste tänka så för att inte få hjärtklappning......Men först ska vi överleva kursen i helgen ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar