Skadad häst....???

Just nu är jag inne i en period då jag inte tycker att det är riktigt kul att rida, orken har liksom tagit slut på något sätt. Men visst jag kan åka upp till stallet, mocka och fixa i ordning, men jag har liksom inte orken och lusten att rida och pyssla med Cillahästen. Kanske beror det på att jag känner lite prestationsångest? Att vi ska prestera, vi ska klara av saker och ting? Jag vet faktiskt inte....Eller så är det så att det är höst och en tråkig årstid.....

Nåja, idag red jag i allafall, kände mig tvungen dels då jag till helgen som kommer ska rida för en tränare som heter Cricco Åkerlund, en B-tränare från Sparreholm som kommer till vårat stall och jag har anmält mig. Ångrar lite det, men samtidigt kanske det är bra för mig att göra det. Jag kanske får lite motivation att träna och får lite andra saker att träna på. Träningen går bra med Cillahästen. Hon är lyhörd och gör sitt bästa, men sen är hon ett sto, så ibland kan hon tjura till och protestera. Hon har fått för sig att inte alltid vilja trava utan får då för sig att stanna och inte gå framåt. När massören var hos mig i fredags trodde jag att Cillahästen kanske hade någon spänning, men det hade hon inte, vilket jag då konstaterat är ren tjurighet från hennes sida. I början när hon kom tillbaka hem till mig så blev jag lite rädd, minnena från avramlingen kom fram direkt. Men nu så blir jag inte rädd, men jag kanske inte är så tuff heller....Men en sak som är säkert är att hon måste gå framåt.

Cillahästen var ju lite skadad i augusti så då fick hon vila och nu är hon igångsatt och vi har travat och tränat lite lättare. Jag har vid varje träningspass i manegen tänkt....nu ska jag galoppera. Men något stoppar mig. Rädsla? Eller något annat. Jag vet inte. Även om hon känns fin och allting flyter på i trav och i skritt så känns galoppen som ett stort steg. Jag vet att det är en gångart som jag inte har kontroll på, en gångart som hon tycker är jobbig och en gångart som hon inte orkar bära sig riktigt i vilket resulterar i att hon drar iväg. Jag är rädd för att något ska hända, att jag tappar kontrollen. Samtidigt tänker jag efter varje ridpass i manegen...Idag skulle jag ha kunnat galopperat då hon kändes så fin. Ändå har jag inte gjort det. Ändå finns det en rädsla i att galoppera henne. MEN imorgon ska jag med stor sannolikhet galoppera.....

Jag är dock lite orolig över om hon är skadad, kanske har ont någonstans....hon känns inte halt, markerar inte [vad jag kan se] i skritten. Min massör tyckte dock att hon markerade lite i traven när vi longerade Cillahästen och hon var varm längst ner på vänster framhov. Idag efter ridpasset var hon var längst ner på samtliga hovar, men nä hon kom ut i hagen var hon kall längst ner på bakhovarna, men fortfarande var på framhovarna. Men å andra sidan har hon boots på sig fram....Jag hoppas verkligen inte att det är något. Har inte lust att ha en halt häst igen samtidigt som jag är orolig att det är något med hennes ben...vill ju verkligen inte göra något som gör att det blir värre....Jag ska ju ta in ikväll så får vi se hur hovarna känns....För hon är inte svullen eller varm på benen.....Får helt enkelt ha koll på detta.....