Idag var det 19 år sedan som Jim och jag blev ett par, officiellt. Detta är en dag då alla våra, då gemensamma, vänner ansåg att vi var mer än bara "vänner" och det var dags för oss att officiellt säga att vi var ett par. Tänk 19 år, det är en evighet. Det är svårt att tänka sig att vi faktiskt har varit tillsammans så länge. Jag tror inte att många hade trott detta om oss. Jag tror inte att jag heller trodde detta om oss om jag ska vara ärlig. Jag trodde nog att vi är ihop ett tag medan vi pluggar, men sen kommer väl våra vägar att skiljas då jag flyttar tillbaka hem och han tillbaka hem till sig. Men på något sätt så fortsatte vi att vara ett par. Båda bestämde sig för att flytta till Göteborg och sen har bara Jim hängt med på alla knäppa flyttar jag gjort ;)

Att vi nu skulle sitta i ett hus, med två barn. Nästa år firar vi 20 år och då kanske vi ska göra något kul? Tyvärr är Jim inte så speciellt romantisk av sig eller bryr sig speciellt mycket om att fira bröllopsdagar eller hur länge vi har varit ihop eller andra saker. Han vill nog mest att saker och ting bara ska fortsätta som det är. Ingen idé att uppmärksamma massa saker. Det är tyvärr något jag kan sakna, men jag har lärt mig att leva med det och jag tar tag i saker själv. Så idag när vi firade 19 år tillsammans så fick jag ett hästsläp =) Så vi får väl se vad jag får nästa år när vi firar jämt.... ;)