Facebook ...

Så här innan det är dags att sova brukar jag kolla runt lite på FB och det som slår mig varje gång jag kollar runt är hur fantastiskt lyckliga alla är... ELLER så vill dom berätta hur hemskt livet är. Jag fattar inte riktigt. Jag har några vänner som hela tiden lägger ut bilder på deras "lyckliga" familj och dom ser alltid nykära ut, umgås alltid med vänner, perfekta barn och själva är dom perfekta. Bilder på en perfekt familj helt enkelt. Eller så skriver dom vilka fantastiska sociala människor dom är. Då funderar jag på om jag har ett väldigt tråkigt liv eller vad är det som gör att jag faktiskt känner mig mindre lycklig, att jag har ett mindre bra liv än dem, då de lägger ut deras perfekta liv??Visst jag lägger ut kort, men det är för att jag vill att min omgivning ska få upp sina ögon för det jag brinner för, fotografering... Nu låter det som om jag är avundsjuk och det kanske jag är. Eller? Jag vet egentligen inte riktigt vart jag vill komma med detta inlägget, men kan verkligen ens liv vara antingen så hemskt eller perfekt som FB får det att låta? Jag kan fundera när jag läser dessa inlägg vad har jag gjort för fel, då jag inte har ett sånt perfekt liv,  barn som bråkar, en man som tjurar till (ibland) och ett hus som faktiskt ser ut som hej kom och hjälp mig, oftare än det ser ok ut? Jag har barn som är skitiga, smutsiga och som vägrar borsta sitt hår... Inte en dotter med perfekt uppsatt hår och en son som är välkammad. Vad gör jag för fel som uppenbarligen inte har detta perfekta livet? När vi ska göra utflykter så blir vi ovänner ibland, men om man läser på FB så får folk det att låta att alla utflykter är så PERFEKTA! Då är frågan vad gör jag för fel som inte har det perfekta livet som i allafall 90% av mina vänner på FB verkar ha???? Nåja bara lite tankar så här innan John Blund kommer...